Här finner du svar på vanliga frågor
Varför rekommenderas reumatiker att vara fysiskt aktiva?
All forskning visar att reumatiker, liksom befolkningen i övrigt, mår både fysiskt och psykiskt bra av att vara i rörelse. För många reumatiker är fysisk aktivitet också ett effektivt sätt att hantera sin smärta.
Kan belastning vid t ex styrketräning vara skadlig om man har reumatism?
Med rätt doserad träning och korrekta utgångsställningar, är risken för skador minimal. I projektet kommer det att finnas sjukgymnaster att rådfråga om man är osäker.
Jag sitter sällan stilla, utan håller igång jämt med hushållsarbete, hundpromenader, lek med barnbarn och annat. Räcker inte det, måste man träna också?
Det är väldigt bra att du undviker att sitta stilla större delen av dagen. Tyvärr behövs det också rätt doserad fysisk aktivitet för att uppnå de riktigt goda hälsoeffekterna.
Vad är ’Hälsofrämjande fysisk aktivitet’?
Det är en nivå som fastställts i internationella riktlinjer efter omfattande genomgångar av forskning på området. För att få goda effekter på hälsan både omedelbart och på längre sikt i form av minskad risk för så kallade livsstilssjukdomar, som hjärt-/kärlsjuklighet, diabetes och benskörhet, behöver man styrketräna minst två gånger per vecka och därutöver vara fysiskt aktiv på en måttlig nivå med till exempel promenader övriga dagar i veckan.
Varför gjordes inte PARA 2010-studien på sjukhus?
På sjukhus utförs kvalificerad medicinsk rehabilitering, som också kan innehålla träning. Det kan man behöva i samband med att man har det extra besvärligt med sin reumatism eller i samband med att man gjort någon operation. Men det är också viktigt att man är fysiskt aktiv och tränar när man mår som vanligt. Detta måste då ske utanför hälso- och sjukvårdens ram. I studien undersökte vi hur detta fungerade för reumatiker som ändå får visst stöd av fysioterapeut.
Varför måste deltagarna betala för att få vara med i studien?
Rätt doserad styrketräning är svår att få till utan utrustning som finns på träningscentra. I studien valde vi därför att samarbeta med några sådana centra och de tar en avgift av sina kunder.
Varför tillfrågades personer som bor långt från träningsställena om medverkan i studien?
Alla som tillhörde reumatologklinikerna i Danderyd, Eskilstuna, Huddinge, Linköping, Solna, Sunderbyn och Östersund tillfrågades. Vi förstår att en del intresserade blev tvungna att avstå p g a avstånd. Detta är förstås tråkigt, men vi hoppas att den här typen av fysisk aktivitet och träning på sikt kan göras tillgänglig för fler då studiens resultat blev positivt.
Hur länge höll studien på?
Studien pågick under två år (2011-13 respektive 2012-14). Under det första året förband sig deltagarna att träna på ett visst träningscenter, under år två kunde de antingen fortsätta där eller välja något annat. Under första året hade man gruppträffar varannan vecka under ledning av fysioterapeut, under andra året kunde gruppen fortsätta att träffas på egen hand en gång per månad. Mätning hos fysioterapeut gjordes tre gånger: före studiestart, efter ett år och efter två år.
När började träningen och gruppträffarna?
Den första kullen av deltagare mättes under våren 2011 hos sjukgymnaster på sin reumatologklinik och började sedan med träning och gruppträffar under ledning av sjukgymnaster. En andra kull deltagare genomgick mätningar och påbörjade träning och gruppträffar under hösten 2012.
Är deltagare med reumatism som också har andra sjukdomar med i studien?
Ja, för det mesta är annan sjukdom inget hinder för träning. Fysioterapeuten försäkrar sig om att eventuella andra sjukdomar inte hindrar deltagande i studien.
Kan deltagarna träna tillsammans med en familjemedlem eller vän?
Det går alldeles utmärkt om dessa också blir kunder på träningscentret. De kan då träna precis när de vill. På gruppträffarna varannan vecka deltar dock inte vänner och familj, utom vid några utvalda tillfällen då de särskilt bjuds in.
