Fysisk aktivitet och träning

Fysisk aktivitet och träning är en viktig del av livet för många människor, med eller utan ledsjukdom.

ulla.jpg

Den som lyckats göra fysisk aktivitet till en vana, brukar kunna berätta om det välbefinnande som infinner sig direkt efter ett träningspass och den tillfredsställelse det ger på sikt att göra en aktiv insats för sin hälsa och prestationsförmåga. Man orkar mer, man håller kroppsvikten, man minskar riskerna för olika livsstilssjukdomar och man kanaliserar den stress och frustration som kan uppstå i vardagen. Naturupplevelser och gemenskap i olika grupper kan vara andra vinster med fysisk aktivitet.

Socialstyrelsen rekommenderar alla vuxna att vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan på en måttligt ansträngande nivå så att man blir lätt andfådd och svettas något. Alternativt kan man byta ut de 150 minuterna på måttlig intensitet mot 75 minuter per vecka av högintensiv aktivitet. Syftet med sådan aktivitet är att bibehålla en allmänt god fysisk och psykisk hälsa på sikt. Den som dessutom vill förbättra sin fysiska prestationsförmåga måste ägna sig åt regelrätt, individuellt doserad, fysisk träning av styrka och uthållighet i muskulaturen eller av syreupptagningsförmågan (konditionen). Sådan träning ska för att vara effektiv utföras 2-3 gånger per vecka och med en belastning som bestäms utifrån den enskilda individens maximala prestationsförmåga och kontinuerligt förändras i takt med att prestationsförmågan ökar.

För den som har en ledsjukdom är det extra viktigt att vara fysiskt aktiv. Även om man har välfungerande medicinsk behandling, låg sjukdomsaktivitet och lindriga symptom, finns det tecken på att reumatismen tidigt sätter spår i form av nedsatt led- och muskelfunktion samt försämrad kondition. För att bibehålla eller återställa dessa funktioner krävs regelrätt fysisk träning såsom beskrivits här ovan. Ledgångsreumatism ökar också risken för hjärt-/kärlsjuklighet och en förkortad livslängd. Här kan regelbunden fysisk aktivitet enligt Socialstyrelsens rekommendationer vara en viktig förebyggande åtgärd.

Forskning visar att fysisk träning som doseras i enlighet med allmänna principer för ledfriska också ger god effekt i form av styrke-, uthållighets- och konditionsökning hos reumatiker. Riskerna med sådan träning är mycket små, men bör förstås bedömas individuellt. När det gäller effekter av fysisk aktivitet i vardagen har man funnit att den ökar livskvalitet och muskelfunktion hos reumatiker.

Det finns alltså alla skäl för den som har ledgångsreumatism att ägna sig åt fysisk aktivitet och träning. Men det finns också många ursäkter för att låta bli. Smärta och stelhet, andra sjukdomar, trötthet och nedstämdhet är några exempel på upplevda hinder. För att övervinna sådana hinder är det viktigt att finna motions- och träningsformer man trivs med och som går att förena med vardagslivets alla övriga krav. Det kan också vara bra att göra upp ett konkret plan för var, hur och när man ska utföra sin motion och träning samt att skaffa sig stöd av familj, vänner eller sin sjukgymnast.

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.